Bröllopsresan bokad....

I tisdags bokade vi vår bröllopsresa. Vi bestämde oss för att åka i år.

Den 23:e juli bär det av mot Kalabrien. Där är vi i 7-8 dagar innan vi tar färjan över till Sicilien och är där i 7-8 dagar. Hemma är vi mitt på dagen den 8 augusti.
Vi landar i Lamézia i Kalabrien efter ett byte i Düsseldorff och flyger hem från Trapani med ett direktflyg till Säve/Göteborg.

Det ska bli så otroligt skönt!
Vi har kollat lite städer och samhällen vi vill stanna i, det har vi ju egentligen hållit på med i flera månader och vi har checkat stränder och sevärdheter. Tror det blir en fantastisk resa!

Kvar att boka är lite olika ställen att bo på. Vi vill inte boka för alla nätter men vi vill ha bokat de första två nätterna, de sista två nätterna och typ 1-2 nätter i närheten där vi tar färjan samt 2 nätter nånting från den dag vi kommer fram till Sicilien. Resten letar vi upp längs med vägen. Vi ska bila runt så vi har hyrt hyrbil. Ingen billig historia när man gör det några veckor innan avresa kan jag meddela, inte ens med Ryan Air och deras Hertz-bilar som vi bokat. Fy fan! Men det är värt det ändå. Så länge som vi längtat och så mycket som vi pratat om att resa. Vi har ju inte varit på någon utomlandssemester ihop mer än 4 dagar på Irland under 8 år eftersom vi inte haft råd eller tid tillsammans åka någonstans. Det var dags nu alltså. =)

Dessutom har jag fått ordinerat att ta en utomlandssemester av en doktor. Jag har i flera år haft ont runt hjärtat, någon nerv/muskel eller så. Han trodde det var någon form av stress eller ångest. Smärtan har gjort sig mer eller mindre påmind varje dag. Han trodde att ett sätt att få bort det hela för ett tag var att resa i väg. Han ordinerade träning som jag håller på med och att koppla av och träffa vänner, göra saker jag vill göra. Jag har försökt ta in allt det och ska försöka att på min fritid göra det jag vill göra och inte bara göra saker "för att". Självklart finns det tråkiga måsten också, de går inte att undslippa helt och hållet - men de måsten stressar mig inte så mycket om jag har mycket annat kul att tänka på. Så en bröllopsresa till ställena jag och älskling drömt om i mer än ett år - ja tack. Har haft mindre ont runt hjärtat i slutet av denna vecka än innan. Kanske var det något magiskt med hela bokandet av resan, kanske fick det mig att sakta av lite och flyta i väg på semester. Det är oavsett vad väldigt skönt! =)

Nedräkningen har börjat, om en månad så är vi i Italien! <3

I dag gifter sig....

I dag gifter sig Lina. En barndomskamrats storasyster. Jag följde henne rakt i genom under mitt och Osars bröllopsplanerande och var just inne hos henne och spanade lite i dag.
Figurerna i vårt festhäfte kommer från ett bra länktips från denna tjej som står brud i dag. Liksom att jag använde lite formar och grejer runt foton i samma häfte som också var utefter ett länktips från Lina.

Lina och Peter (blivande mannen) all lycka till er!
Hoppas ni får det lika fantastiskt som vi hade det under vår magiska dag för 14 dagar sedan.

Det går inte ens att föreställa sig hur magiskt, speciellt och stort det är att stå där på sin bröllopsdag förrän den faktiskt sker. Jag darrade i hela kroppen och var så bubblande, jublande lycklig dagen i genom. Trodde jag skulle böla hur många gånger som helst den dagen för att allt var så himlans vackert och underbart. Inte en tår rann för min kind. Ögonen tårades någon gång men jag var helt enkelt så himla bubblande inuti att det tog ut varann - bubblet i kroppen och tårarna alltså. Jag kunde bara le, skaka inuti och vara så jävla glad hela dagen. Det var den bästa dagen i mitt liv. Utan tvekan.
Lina, det kommer du och mannen som snart är din också märka i dag. Ta vara på dagen och njut, njut, njut. Den kommer inte igen...

Är det någon som vill spana in Linas blogg så finns den här;

http://linalottan.blogg.se/


Ringarna är graverade och lite bortsprungna saker ...

I går var vi inne på Hedens Guld, affären där vi köpt våra ringar, och graverade dem med namn och datum.

Så nu står det i kursiv skrivstil Oscar 5/6-10 i min vackra ring.
Och Jessica i hans med samma datum.
Nu är vi även ringmässigt helt bundna till varandra...

I övrigt kan jag meddela att Oscar saknar sin kära leatherman sedan byggandet ute på Grötö. Den har inte kommit med hem för allt är uppackat, den måste vara kvar nånstans i källare, trädgård eller huset där vi var.
Dessutom bar min hederstärnas kille vårt vigselbevis tillbaka till huset från vigselplatsen. När vi var ute senast kunde vi inte hitta det. Men enligt hederstärnans kille så ska det ligga på en viss DVD-hylla på nedervåningen. Inget vi såg då men vi får åka ut igen. Inte ens tittat på vårt vigselbevis än, vet inte riktigt vad det är till för heller mer än att det var något vi skulle ha. Och självklart, vi vill ha det också. Får bli någon tur igen. Söker dessutom tre tårtspadar som är svärmors, har själva sprungit bort med fasterns kaffe och en blå skål för henne. Blir helt klart fler turer ut till ön relativt snart igen. Ska ha hem och tvätta en gäng smutsiga lakan som vi och gäster suttit på. Lite kvar att leta upp och göra alltså...;)


Giiiifta!!

Jag är giiiift! Vi är giiiifta! Det kan inte sägas tillräckligt många gånger!

Jag är så glad att veta att vi har varandra.

Oscar, min prins, min klippa, min man! <3

STOOOOOORT TAAAACK!!!

Det är så många att tacka för allting som skedde under bröllopet och inför och efter....
Och tacka kan man aldrig göra för lite...
Även om jag är några dagar sen med det....
Bra att skriva ned här och spara också så jag helt säkert kan gå tillbaka och se hur många som hjälpt till.

Jag vet knappt var jag ska börja....

Men alla som var där, som delade vår dag, alla gäster helt enkelt TACK som fan för att ni förgyllde dagen för oss.
Det kommer tackkort både för det och för alla fina presenter...

Elisabet, Björn, Regina som lånade ut sitt hem till oss. <3
Och som alla tre varit med på resan och fixat, donat, pyntat, städat och ställt upp.
Elisabet, fantastisk värdinna på vår fest och sångerska och Björn en grym toastmaster och fixare under dagen han också.

Anders min svärfar som stuckit till pengar både till dryck och kött, resa, byggt, fixat, donat både innan och efter bröllopet, varit med i Tyskland, fixat grillar, tält osv osv osv. Dessutom sjöng han duett med sin syster inför vår vigsel. Helsicke, var hade vi varit utan dig?
Och även Gunilla, fästmön som hjälpt till i massor även hon med pyntande, fixande, rivande av tält och fasen vet vad. Hon gjorde den vackraste brudbuketten jag någonsin skådat dessutom. =D

Charlotte min svärmor som bakat tårtor, kanderat violer, fixat kaffegrejer, och jaa, fixat och donat i allmänhet. Ojoj, hade inte gått utan dig. En klippa om än en virrig sådan...;)
Bengt hennes man byggde tårtställningen som var helt magisk och var med och fixade rent allmänt också inför bröllopet. Kan inte tacka någon av er två nog! Men tack, tack, tack!!!

Elisabeth min biologmamma som gjort vinegrette, tsatsiki och skalat potatis i massor. Hennes fästman Christos som hjälpte till lite i trädgården. Tack tack för allt!

Johan, en klippa i tårtbakandet. Testade fram vår chokladmousse. Provbakade och ja. Byggde bänkar, bord, bockar, fixade, donade och har kört i 180 inför vårt bröllop. En fantastisk vän på alla sätt och vis. Grym bestman! Inget hade blivit sig likt utan hjälp från den här grabben.
Christine, fästmön till Johan, som kom ut till Grötö där vi gifte oss och satte i gång och hackade och donade inför bröllopet som om det var en självklar sak. Herregud vilken människa! Det stämmer även på henne att hon gjorde en väldigt betydande insats inför vår stora dag ! Tack som sjutton!!
Som många sagt, Johan - fria till denna dam! ;)

All personal under stora dagen.
Köksmästarinnan Mikaela. Guld värd och mer än så, släpade på bestick, åkte tidig färja och var med heeeeeela dagen lång tills sista färjan hem.
Servitriserna, Lena, Gunilla, Malin, Lill-Johan. Fantastiskt att ni alla hjälpte till!
Grillmästare Frasse som trots ett tight schema åkte upp från Skåne under fredagen, fixade med grillspett och grillade. Fick allting perfekt till middagen trots att vi enligt schema blev en timma sena från vigseln pga fotografering. Du är en klippa!

Malte som lånade ut sin fina DJ:anläggning. Vad hade festen blivit utan dina fina grejor? ;)

Hokke och Malin som stannade kvar på söndagen och hjälpte oss reda ut saker och ting i trädgård och kök. <3

Emil, lillebror och bestman till Oscar. Hjälpte till efter bröllopet och innan bröllopet med fix i trädgården och höll ett så rörande tal som jag innan nämnt. Kommer alltid minnas det.

Hanna, min hederstärna som drog i stora trådar till min möhippa så som jag förstått det och som fixade lyxfrukost på stora dagen och som allmänt varit ett stöd inför bröllopet med tankar, idéer och ja - varit en god och rolig vän (som alltid i och för sig). Hennes kille Johnny var med och jobbade klart saker och ting under bröllopsmorgonen och fick massor av beröm av släkt och vänner till oss, grymt av honom att ställa upp så!

Cattis och Nett, mina systrar och två av mina fyra tärnor, hjälpte till innan och efter bröllop med mat, pyssel, städning och allmänt. Varit ett stöd i det hela. Kanon! <3

Helena, min goa vän som jag bytt tankar med innan stora dagen och en av tärnorna. Fixade med frukost dagen efter bröllopet, trots en blöt natt och trots att hon knappt visste vart frukosten fanns...;)

Jonas, vår fantastiska fotograf. Tusen tack för allt, särskilt ditt tålamod med fnittriga kvinns...;)

Cebbe och Helena sjöng och spelade helt fantastiskt som avslut på vår vigselakt. Otroligt att ni ställde upp! Tack!

Västerhav, sommarhemmet, som varit en god kontakt och dessutom lånat ut elbilar till oss under bröllopshelgen för frakt av saker och äldre släktingar. ;)

Peter som lånat ut ett tält, Magnus och Monika ett annat och Grötös seglarförening ett tredje och Anders för att ha köpt ett. Tack tack! =)

Alla grabbarna som var med under Oscars svensexa, Jonas och Jonas, Johan, Hokke, Gustav, Anders, Niklas. Igor var med under planerna men inte under själva svensexan. Men den var så lyckad, Oscar är störtnöjd. Så tack alla för det!

Alla tjejerna på min möhippa. Mikaela, Hanna, Christine, Helena, Cattis, Nett, Josefine - kommer aldrig glömma den roliga dagen/kvällen vi hade ihop. Men längtar efter fler bilder från den...;)

Oj, visste inte hur jag skulle börja det hela som sagt och vet knappt hur jag ska sluta det hela heller.
Jag hoppas för allt i världen att jag inte glömt att tacka någon alls nu, tror jag tackat de flesta personligen redan innan. Men alltså, bara för att alla ska få en uppfattning om det hela. Det krävs många personer för att få till ett bröllop.

Jag är så oerhört tacksam för allting som alla hjälpt till med inför, under och efter bröllopet så här långt.
Helt fantastiskt att ni gjorde vår dag möjlig allihopa!
Vi älskar er! <3









Ohemlig fru....

Ja, nu får jag väl byta namn här på bloggen....

Ohemlig fru??.....

Och just det....

HEEEJ!

Jessica heter jag.
I vanliga fall bär jag inte vit klänning eller har lockar i mitt hår.
Jag jobbar heltid som förskollärare så att få vara prinsessa en dag och bli uppassad av andra var inte helt fel, en vanlig dag - som denna i dag - sopar jag förslagsvis ris under lunchbord efter x antal barn, promenerar i regnet och är mest som vanligt folk. Fast ändå rätt unik. Och jag håller sedan de närmsta dagarna tillbaka på att flina mig till döds och tindra. Och kan inte bli mätt på att ha min man hos mig. Han är stiligast i hela vida värlen. =)





Oscar heter min väldigt älskade make.
Han bär inte heller vit klänning eller har lockar i sitt hår till vardags.
Kostym däremot kan jag få se honom i då och då, men just på bröllopet var han extrasnygg så klart...;)
Han är en skolkille i vanliga fall som kämpar med sina gymnasiebetyg och som så småningom vill göra CAD-ritningar som heltidssyssla. Och så är han en prins också. Min prins.



Personen i bakgrunden är min yngsta syster, hon ska få en liten knäpp på näsan för den otroligt vackra minen hon klämt in här...<3


FOTON!!

Nu har jag äntligen lite tid över att slänga in foton här.

Har legat massor uppe på fejjan redan och jag har sparat massor av dem i en mapp i dropbox så att inget ska kunna försvinna någonsin.

I dag slutade jag tidigt och ja, promenerat hem i regnet, nästan krockat med en stålbom för att jag stirrade mig blind på min vackra vigselring och nu, nu har jag tid att slå ihjäl när min darling är i skolan och är redig....
















































































































Fotona är tagna av olika gäster som befann sig på festen.
Än har inte fotografens foton kommit alltså och det tar nog ett tag.
Men det är ett bra smakprov i alla fall som visar hur dagen var.
Bilder säger mer än tusen ord. ;)







Lite om den stora dagen....

Oj, i vilken ända ska man egentligen börja?

En dag som innefattar så många känslor, händelser, människor och kärlek i massor. En dag som är rik på allt som är gott.

Den stora dagen började i alla fall som så här för min del.

Jag gick upp strax före 7 på morgonen, sov i en 90-säng med min darling och i en annan 90-säng i samma rum sov bestman (tårtmakaren) och hans fästmö. Jag smet in i duschen och började en skönhetsprocedur efter att jag skrivit en lapp till köket om vilka som skulle ha vegetariskt alternativ till middagen. Håret fick jag inte tvätta för make-up-artisten min, hur mycket det än bar mig emot så lydde jag henne.

Vid 7.20 fick jag samtal om att min hederstärna, köksmästarinna och hederstärnans pojkvän hamnat på villovägar. De skulle kommit dagen före men då hade pojkvännen missat flyget. Illa, illa och småkaos.
En kvart senare kom åtminstone båda make-up-artisterna och vår fotograf, de tog rätt färjor.
Sminkandet satte i gång strax därefter. Först för mig och min äldsta syster.
Sedan avlöste yngsta systern, någon gång där kom min hederstärna, köksmästarinna och hederstärnans pojkvän till huset och fixade fram lyxfrukost. Jag fick kramas med hederstärnan min och sedan sminkades hon och jag.
Min andra väninna och fjärde tärna dök också upp och sminkades ihop med att min sminkning började nå sitt slut. Min då blivande make fick sig också en lättare sminkning med lite färg på fransar och puder för att se extra snygg ut på bild. Fotografen fotade frenetiskt när detta skedde. ;)

Sminket, håret och lyxfrukostandet var färdigt runt 12-snåret. Fotografen var med och knäppte kort under hela processen även när min då blivande make inte sminkades...

Hela brudföljet, 4 tärnor och 2 bestman samt vi, själva brudparet, ställde upp oss på klipporna bakom huset och fotades. Skyndade in, bytte om och vi var klara för 55-års fest.

Gästerna kom till huset en stund efter 13, välkomnades med champagne eller alkoholfritt. Det kramades och pussades i massor och folk började ta av mingelmaten. Solen sken, himlen var blå. Människor var glada och sociala. Reggae och sköna sommarsånger spelades på verandan och i tälten. Festen kunde börja.

Vid 14.30 började vår toastmaster att samla ihop folk inför den stundande poängpromenaden. Det blev hela 6 lag med 12-14 personer i varje lag. Brudfölje med brudpar inkluderat gick undan och vi tog det lite lugnt inne i huset i en del som vi hängt stora vita lakan för. Där bytte vi sedan om och smög ut bakvägen på huset, fångade upp min vackra brudbukett som jag inte sett förrän då och så gensköt vi våra gäster och kom fram till vigselplatsen där vi irrade runt en stund innan vi valde hur vi ville stå. Prästen var det ingen som visste vart hon var på en stund, vi missade att vänta in henne i trädgården all glädjeyra och nervositet men efter 20-25 minuter av ovisshet då brudgum ringt och bett toastmaster att möta prästen vid färjan, fastän jag sagt att prästen skulle vara vid huset 15.30, 30 min före vigsel, så anlände prästen till vigselplatsen på egen hand. Hon fann oss och en liten stund efter dess så började det skickas folk till vigselplatsen från uppsamlingsplatsen efter poängpromenaden. Uppsamlingen var en vattenstation där fästmannens pappa och faster stod och höll låda och där stod den skylt jag gjort av hittegods på stranden, "Bröllop" stod det på den.

Vigseln inleddes med att fästmannens pappa och faster sjöng "Kärleken" (eller heter den kanske "Kärlek"?). Hur vackert och högtidligt som helst!
Själva vigselakten var också väldigt vacker och rolig.
Vi hade båda problem med att få på den andre sin ring, jag fick inte på min då blivande man sin ring alls. Han körde en nödlösning med att stoppa ringfingret i munnen så att ringen slant på till sist. =P
Jag sa nånting om att han spelade svårfångad in i det sista innan detta skedde. Det hela blev väldigt mycket vi och så härligt!
Vigseln slutade med en kyss och vår sång "I´m yours" som framfördes av min ena bonusbror och hans flickvän.

Därefter kramades och pussades det i massor innan folk tog sig tillbaka till huset och vi fotades. Tog ett tag innan det hela drog i gång, alla var trötta och fnissiga vid det laget och hungriga. Vi halkade efter en timma på schemat, det hela gick ändå galant och folket vid huset verkade ha roat sig bra ändå. Glasen fylldes upp, det skålades och ganska snart därpå serverades potatissalladen, tsatsikin och köttet/laxen. Folk åt så det stod härliga till, mycket bra då vi köpt massa mat. En hel del tal hölls, alla väldigt rörande och vackra. Min mans lillebror höll ett sådant rörande tal att jag från och med den stunden fått en helt annan bild av honom, älskar honom ännu mer. Han berättade en historia om en prinsessa som blev kär i en silversmed och enda sättet för dem att få vara tillsammans var om silversmeden kunde skapa en bägare som både prinsessa och smed kunde dricka ur samtidigt. Vår bröllopsgåva från honom var en bägare gjord för två och champagne som han korkade upp för oss. Magiskt! Ja, alla tal var fantastiska, men hans tog verkligen andan ur alla.

Gästerna var fortsatt glada, sociala, nöjda med maten, vädret och skålarna. Alla grabbar kom springandes för att pussa på mig när min man gick på toaletten, tydligen en tradition. Inget jag var alls beredd på. =P
Alla tjejerna kom springandes när jag gick på toaletten och pussade på min man.
Det klingades hundratals gånger i glasen för att jag och mannen skulle få kyssa varandra. Tog ett par gånger innan jag helt fattade vad det handlade om, även om jag visste om den traditionen.

Tårtorna blev fantastiska och jättegoda. Vi matade varandra enligt tradition och mumsade i massor. Gästerna och vi minglade runt och höll oss inte till bordsplaceringen under tårtätandet. Eller efter middagen alls.

Festen fortsatte på övervåningen med att grabbarna från svensexan spelade upp min mans sång som han fick sjunga under svensexan. Hans bestman (tårtmakaren) hade klippt ihop en musikvideo till den och det hela blev väldigt roligt. Sedan visades bilder från svensexan också. Därefter blev det dans. Jag och mannen min dansade vår första dans först efter ett tag, "Crazy love" med Van Morrison. Ingen fattade nog helt att det var den första dansen vi gjorde men det gjorde inte oss så mycket, vi var mest glada över att få pussas, kramas och röra oss sakta tillsammans på dansgolvet. Inget annat existerade under den stunden.

Dansen och festen pågick natten lång, min kära make stupade dock i säng lite tidigare än mig. Vi var inte helt traditionella där alltså. Men vi fick ändå en bröllopsnatt/morgon ihop.


Det går inte att beskriva dagen som något annat än fantastisk och helt jävla magisk.
Jag skakade hela dagen inuti för att jag var så rörd, inga tårar kunde jag fälla även om jag trott att jag inte skulle göra något annat. Det enda som fanns var ett härligt flin och så skakningarna inuti, skälvandet från allting som berörde under dagen.

Jag har egentligen bara gjort en rapport här om vad som hände under dagen, eller ja, en kortfattad rapport.

Både jag och mannen min är så lyckliga och såååå nöjda.
Vi kommer alltid ha denna dag med oss.

Foton kommer.

Vi har just hunnit landa från vår spontana mini-honeymoon.
En natt och två dagar på Sankt Jörgens SPA och hotell.
Ätit god lunch, myst på SPA:t, fått en regnskogsmassage för två med vichyregn och inpackning, trerätters middag med capacho (nån rökt oxfilé grej), grillbuffé och flera små efterrätter, gosat i det helt fantastiska hotellrummet med city view, frukostbuffé, SPA-ritual och lunch igen. Ligger på andra sidan stan så det gick att vara spontana och bara dra i väg över natten.

Ingen hemlig blivande brud längre...

Nu är jag ingen hemlig blivande brud längre, nu är jag en lycklig fru i stället.
Det känns fantastiskt på alla sätt och vis, även om jag önskar att jag kunde återuppleva gårdagen många gånger om då den var helt magisk!

Mer om det hela orkar jag inte skriva nu, blev sena i säng och har haft massor att plocka med efter bröllopet, ska fortsätta lite till innan vi beger oss hemåt om någon timma. =)


RSS 2.0