Jag har blivit friad till - på riktigt! =)
Vi har ju sedan i april haft bröllopsplaner men ingen av oss har egentligen friat, vi har bara kommit fram till att vi vill gifta oss nästa år. Men nu under vår julresa till Norrlands djupa skogar så friade min fästman till mig. Jag är mäkta lycklig och tycker det känns helt fantastiskt!
Vi var ute och reste med 8 andra personer, släktingar/familj på fästmannens pappas sida och vi sov, åt, promenerade, fikade och firade jul ihop. Inte helt lätt att få in ett privat frieri på den listan alltså. Men på annandagen, den 26/12, så fick vi lite ensamtid. Vi skulle packa ihop våra saker i det lilla släkttorpet där vi firat julafton och ta oss bort till det stora huset på udden där vi sovit alla nätter. All mat gick in i bilen men så stod där en spark kvar som också skulle bort till villan. Jag har aldrig åkt spark förr så jag ville gärna testa och fästmannen ställde upp på att hjälpa till. Sedan blev det som i en film! Helt magiskt med en hysteriskt fnissande och skrattande jag när fästmannen puttade fart på oss och jag satt fram på sparken. Jag sa till honom att jag trott att han skulle fria till mig i Norrland. Jag tänkte att det är ju där hans farfar med syskon och föregångare till dem har sitt ursprung, fästmannen har sitt hjärta och sina rötter där till stor del dessutom. Men så var det ju den sista dagen i Norrland när jag kläckte det jag sa under sparkfärden, tidigt nästa morgon skulle vi åka hem och inom en kvart eller så skulle vi vara tillbaka med alla andra personer på resan borta vid villan. Fästmannen sa att han tänkt fria, men han hade inget att ge mig. Ingen morgongåva. Jag sa att en morgongåva är den gåva man ev. ger varandra morgonen efter bröllopet. Han undrade vad man brukar ge varandra när man förlovar sig. En ring var mitt svar och den har jag ju redan på fingret sedan många år tillbaka. Han sträckte fram sin vantbeklädda hand och jag tog av min ring, sedan fortsatte färden. Rätt som det var girade fästmannen av från vägen och ned i en snövall, slängde sig på knä och frågade om jag ville gifta mig med honom. Mitt svar är nog inte så svårt att räkna ut och så satte fästmannen på mig ringen igen. Det låter kanske inte lika filmlikt som det i mitt tycke var, men det kändes verkligen som paret i en romantisk komedi. Lite galet, småklumpigt och helt speciellt och unikt. Det skedde längs med en snöig landsväg, skog runt om oss, på andra sidan vägen från två höga granar som stod som ett par. Efter frieriet puttade jag fart på fästmannen och det bar av hemåt villan. Det är verkligen inte lika lätt att köra/åka spark som det ser ut (åtminstone inte utan broddar på skorna) - men helt fantastiskt kul! =)
Så nu har jag blivit friad till på riktigt. Fästmannen var också nöjd, han kanske friar igen sa han. =P
Vi var ute och reste med 8 andra personer, släktingar/familj på fästmannens pappas sida och vi sov, åt, promenerade, fikade och firade jul ihop. Inte helt lätt att få in ett privat frieri på den listan alltså. Men på annandagen, den 26/12, så fick vi lite ensamtid. Vi skulle packa ihop våra saker i det lilla släkttorpet där vi firat julafton och ta oss bort till det stora huset på udden där vi sovit alla nätter. All mat gick in i bilen men så stod där en spark kvar som också skulle bort till villan. Jag har aldrig åkt spark förr så jag ville gärna testa och fästmannen ställde upp på att hjälpa till. Sedan blev det som i en film! Helt magiskt med en hysteriskt fnissande och skrattande jag när fästmannen puttade fart på oss och jag satt fram på sparken. Jag sa till honom att jag trott att han skulle fria till mig i Norrland. Jag tänkte att det är ju där hans farfar med syskon och föregångare till dem har sitt ursprung, fästmannen har sitt hjärta och sina rötter där till stor del dessutom. Men så var det ju den sista dagen i Norrland när jag kläckte det jag sa under sparkfärden, tidigt nästa morgon skulle vi åka hem och inom en kvart eller så skulle vi vara tillbaka med alla andra personer på resan borta vid villan. Fästmannen sa att han tänkt fria, men han hade inget att ge mig. Ingen morgongåva. Jag sa att en morgongåva är den gåva man ev. ger varandra morgonen efter bröllopet. Han undrade vad man brukar ge varandra när man förlovar sig. En ring var mitt svar och den har jag ju redan på fingret sedan många år tillbaka. Han sträckte fram sin vantbeklädda hand och jag tog av min ring, sedan fortsatte färden. Rätt som det var girade fästmannen av från vägen och ned i en snövall, slängde sig på knä och frågade om jag ville gifta mig med honom. Mitt svar är nog inte så svårt att räkna ut och så satte fästmannen på mig ringen igen. Det låter kanske inte lika filmlikt som det i mitt tycke var, men det kändes verkligen som paret i en romantisk komedi. Lite galet, småklumpigt och helt speciellt och unikt. Det skedde längs med en snöig landsväg, skog runt om oss, på andra sidan vägen från två höga granar som stod som ett par. Efter frieriet puttade jag fart på fästmannen och det bar av hemåt villan. Det är verkligen inte lika lätt att köra/åka spark som det ser ut (åtminstone inte utan broddar på skorna) - men helt fantastiskt kul! =)
Så nu har jag blivit friad till på riktigt. Fästmannen var också nöjd, han kanske friar igen sa han. =P
Saker i luften, fler än de jag skrev senast...
Det är ännu fler saker som hänger i luften än de jag senast skrev här. Vi ska ju få ordning på tårtgarnering, maten i allmänhet, prel.boka stugor, rum, dona med hämtning av make-up-artist och de som vill bli sminkade av mina tärnor, prästen ska det kollas så att denna kan ta en färja från ön eller få skjuts, virke till alla bord och bänkar som ska byggas etc. etc. Jag orkar knappt tänka på det hela. Samtidigt känns det så kul och spännande hela planeringen också. Jag bara önskar att jag redan nu visste säkert vilka som kunde komma och ja, allt kring det liksom. Men vi tar en sak i taget. Naglarna må bli kortare, förhoppningsvis kan jag låta bli dem inom 2 månader eller så när mer saker kanske fallit på plats. Ja, det är spännande som sagt. Jag njuter av tillvaron som blivande brud, samtidigt som det känns helt ofattbart att det är runt 6 månader kvar tills det är dags. Galet!
Bröllopsplaner är en riktig nagelförstörare för min del...
Jag kommer på mig själv att ha blivit mer av en nagelbitare än vad jag innan varit, även om jag alltid varit en sådan. Lyckades hålla upp med såna dumheter hela sommaren, nu är jag glad om jag klarar någon dag. Jag känner mig så ivrig, orolig och nervös - fjärilar i magen - inför bröllopet. Funderar, filosoferar, försöker räta ut hur den stora dagen ska se ut osv. osv.
Vi har ju gjort klart mycket som går att göra i förtid, tur är väl det också annars hade jag nog inte haft en enda nagel kvar på mina fingrar. Men det är irriterande att komma på sig själv med en nagel i munnen i ren rastlöshet och iver inför planerna vi håller på och skapar.
Det är ännu en del som hänger i luften.
- Vi behöver hitta fler som kan servera.
- Få ihop dagen så som vi vill ha den med fotografering, hemlighållande för gästerna, tipspromenad, bröllop, middag, färja från ön eller övernattningsmöjligheter etc. etc. Vi behöver preliminärboka stugor och rum. Vi har nu en fotograf, en vän till fästmannen som ställer upp hela dagen för 1000 kr - det är taget då han är van vid att fota bröllop och känns superseriös med uppdraget. Men när själva fotograferingen av mig och fästmannen som brudpar ska ske är lite upp och ned - innan gästerna kommer, efter sminkningen och med tid för mig och fästmannen att klä om till festklädsel från bröllopsklädsel. Vilket kanske ger oss 1-1,5 timme att spela på. Hej hå vilket sjå! Men vi vill ju ha vår dag så som vi tänkt den från början och fotografen kommer få ha första parkett vid vigseln och hinner säkerligen fota oss lite mer vid vigselplatsen innan gästerna kommer dit från tipspromenaden. På något sätt ska det gå helt enkelt, än är det dessvärre en nagelbitare...=//
Utöver det kommer jag på mig själv att bara titta på min älskade fästman och mysa åt hela hans uppsyn. Passar på att sniffa i massor på hans hals och bara älskar honom. Känns så stort och så rätt att bereda sig åt att lova varandra den trofasthet och kärlek som äktenskapet innebär. Hisnande känsla! Härligt magpirr! Och något mer flikiga naglar då...
Vi har ju gjort klart mycket som går att göra i förtid, tur är väl det också annars hade jag nog inte haft en enda nagel kvar på mina fingrar. Men det är irriterande att komma på sig själv med en nagel i munnen i ren rastlöshet och iver inför planerna vi håller på och skapar.
Det är ännu en del som hänger i luften.
- Vi behöver hitta fler som kan servera.
- Få ihop dagen så som vi vill ha den med fotografering, hemlighållande för gästerna, tipspromenad, bröllop, middag, färja från ön eller övernattningsmöjligheter etc. etc. Vi behöver preliminärboka stugor och rum. Vi har nu en fotograf, en vän till fästmannen som ställer upp hela dagen för 1000 kr - det är taget då han är van vid att fota bröllop och känns superseriös med uppdraget. Men när själva fotograferingen av mig och fästmannen som brudpar ska ske är lite upp och ned - innan gästerna kommer, efter sminkningen och med tid för mig och fästmannen att klä om till festklädsel från bröllopsklädsel. Vilket kanske ger oss 1-1,5 timme att spela på. Hej hå vilket sjå! Men vi vill ju ha vår dag så som vi tänkt den från början och fotografen kommer få ha första parkett vid vigseln och hinner säkerligen fota oss lite mer vid vigselplatsen innan gästerna kommer dit från tipspromenaden. På något sätt ska det gå helt enkelt, än är det dessvärre en nagelbitare...=//
Utöver det kommer jag på mig själv att bara titta på min älskade fästman och mysa åt hela hans uppsyn. Passar på att sniffa i massor på hans hals och bara älskar honom. Känns så stort och så rätt att bereda sig åt att lova varandra den trofasthet och kärlek som äktenskapet innebär. Hisnande känsla! Härligt magpirr! Och något mer flikiga naglar då...
Ringarna har kommit, de första festhäftena är klara och julklappar till tärnorna...
Våra fina vigselringar kom i förra veckan så jag och min kära fästman var inne och provade våra ringar. Bådas satt perfekt. Inga ametister fanns inne ännu, vi får återkomma och kolla på det. Men ska vara 0,3 ct (tror det heter ct) stora alla 4 ametisterna, de 3 på min ring och den som fästmannen ska ha på insidan av sin ring.
Gravering har vi inte bestämt än, om vi ska ha något extra utöver det vanliga med namn och datum eller hur vi ska göra. Men vi har tid på oss att fundera. Det är skönt. Ingen stress, bra med tid till det. Härligt!
Jag har förresten gjort klart de 20 första festhäftena också, de blev somriga och färgsprakande. Det blir nog nice till vita linnedukar och de färger på servetter som vi valt och sådär. Hoppas på att det blir nice iaf. Jag slänger upp någon bild på det hela så småningom. Ska nog göra minst 20 st häften till innan det hela är klart. Vet ännu inte om vi kommer göra som så att alla vuxna får varsitt eller om det blir så att vi ställer ut dem till varannan person. Det sistämnda är jag inne på och det förstnämnda är fästmannen inne på. Å andra sidan är det jag som gör häftena...;)
Jag kan inte fatta att det är så nära jul nu, det innebär att det är under ett halvår tills vi gifter oss. Sjukt vad fort tiden har gått. Julklappar till tärnorna blir att de får välja mellan en SPA-upplevelse och festsminkning under dagen D, yngsta syrran var inne på en sminkning, en av de andra tärnorna på en SPA-upplevelse. Så vi får se vart detta slutar. Hoppas på att några vill till vill vara därute med mig i ottan och bli spacklade. Men jag förstår samtidigt om det blir svårt, de måste ju ändå kunna vara ute vid färjeläget före 8 på morgonen...
Nåväl, det löser sig. De kommer få en check där de kan fylla i vad de vill ha. Julklapp och "tack-för-att-du-vill-vara-min-tärna-present" i ett blir det alltså. Bra tycker jag och att de kan välja mellan två olika upplevelser...=)
Gravering har vi inte bestämt än, om vi ska ha något extra utöver det vanliga med namn och datum eller hur vi ska göra. Men vi har tid på oss att fundera. Det är skönt. Ingen stress, bra med tid till det. Härligt!
Jag har förresten gjort klart de 20 första festhäftena också, de blev somriga och färgsprakande. Det blir nog nice till vita linnedukar och de färger på servetter som vi valt och sådär. Hoppas på att det blir nice iaf. Jag slänger upp någon bild på det hela så småningom. Ska nog göra minst 20 st häften till innan det hela är klart. Vet ännu inte om vi kommer göra som så att alla vuxna får varsitt eller om det blir så att vi ställer ut dem till varannan person. Det sistämnda är jag inne på och det förstnämnda är fästmannen inne på. Å andra sidan är det jag som gör häftena...;)
Jag kan inte fatta att det är så nära jul nu, det innebär att det är under ett halvår tills vi gifter oss. Sjukt vad fort tiden har gått. Julklappar till tärnorna blir att de får välja mellan en SPA-upplevelse och festsminkning under dagen D, yngsta syrran var inne på en sminkning, en av de andra tärnorna på en SPA-upplevelse. Så vi får se vart detta slutar. Hoppas på att några vill till vill vara därute med mig i ottan och bli spacklade. Men jag förstår samtidigt om det blir svårt, de måste ju ändå kunna vara ute vid färjeläget före 8 på morgonen...
Nåväl, det löser sig. De kommer få en check där de kan fylla i vad de vill ha. Julklapp och "tack-för-att-du-vill-vara-min-tärna-present" i ett blir det alltså. Bra tycker jag och att de kan välja mellan två olika upplevelser...=)
Make-up-artist...
Ytterligare något som jag kan bocka av från "checklistan" är en make-up-artist. Jag hittade en i min hemstad som kan tänka sig att ta sig ut till ön vi ska gifta oss på och fixa i ordning mig inför bröllopet, det ingår även konsultation (provsminkning) i det pris jag fick av henne samt det faktum att hon tar sig ut till ön. 3500 kr kommer det totalt gå på för mig, det är mycket pengar men ändå något jag absolut vill ha och göra känner jag. Det hör liksom till. För varje tärna kostar det 500 kr, så jag ska kolla om de är beredda på att kunna vara ute på ön vid 8.30 den dagen - antingen genom att bli skjutsade ut till färjeläget och där bli hämtade av någon i den familj som bor på ön eller sova över, alternativt om det går en så tidig färja ända ut till ön. I så fall blir det årets julklapp till varje tärna för mig, annars får jag leta fram någon annan trevlig upplevelse - typ nån SPA-behandling eller så. Men det hade varit kul att köra en jordgubbs- och champagnefrukost den morgonen. =)
Det känns tryggt och bra att ha säkrat en make-up-artist åt mig själv i alla fall, det var nog på tiden. Hade ju tänkt ha min bonusstorasyster som gjorde håret på mig men det känns inte helt schysst mot henne med tanke på hur tidigt hon behöver vara där och att jag inte kan säkra henne någon gratis sovplats natten till bröllopsdagen om det skulle behövas. Så det känns bättre så här eftersom hon ändå ska vara med hela dagen som gäst. Dessutom får jag tid för att prova och dona med håret osv. innan, vilket kan vara svårt att få ihop med bonussyrran då hon jobbar, jobbar, jobbar och jag med - fast på rätt olika tider och i olika delar av stan. =/
Så make-up-artist = check!
Vi skulle höras i februari igen om det hela och i så fall lägga till festsminkning för det antal tärnor som önskar det...
Det känns tryggt och bra att ha säkrat en make-up-artist åt mig själv i alla fall, det var nog på tiden. Hade ju tänkt ha min bonusstorasyster som gjorde håret på mig men det känns inte helt schysst mot henne med tanke på hur tidigt hon behöver vara där och att jag inte kan säkra henne någon gratis sovplats natten till bröllopsdagen om det skulle behövas. Så det känns bättre så här eftersom hon ändå ska vara med hela dagen som gäst. Dessutom får jag tid för att prova och dona med håret osv. innan, vilket kan vara svårt att få ihop med bonussyrran då hon jobbar, jobbar, jobbar och jag med - fast på rätt olika tider och i olika delar av stan. =/
Så make-up-artist = check!
Vi skulle höras i februari igen om det hela och i så fall lägga till festsminkning för det antal tärnor som önskar det...
Ringarna är beställda...
Jag skrev ett långt inlägg några timmar efter det senast publicerade inlägget om att vi beställt ringar och hur det gick till, laddade upp det men av någon anledning existerar det inte ens bland mina utkast här. Ringarna är i alla fall beställda, basen av dem utan ametister och gravering kostar ca 6700 kr för båda två. Vi betalade 1300 kr i handpenning och ska betala kanske totalt 4000 kr för ringarna i kontanter, resten av kostnaderna kommer vi faktiskt att ta på avbetalning. Allt annat kring vårt bröllop kommer betalas kontant och då det inhandlas, det är många kostnader - stora som små - så vi kände att vi åtminstone ville kunna lägga upp en av de dyrare kostnaderna så här. Solen sken skönt mot oss när vi strövade in och skulle välja ringar, det kändes nervöst faktiskt och spännande. Vi gillade fortfarande de ringar vi kollat ut för några månader sedan, de var ännu favoriter. Vi testade storlekar via några metallringar som hängde på en nyckelknippa, fästmannen har smalare ringfinger än mig då jag har en senknuta i just vänster ringfinger som påverkar min storlek (även om den inte syns från utsidan av fingret) plus att han alltid haft långa, fina pianofingrar...
Lämnade förresten in fästmannens förlovningsring som betalning, den var ändå sönder och illa däran, den kommer dra av strax över 200 kr på de kostnader som är kvar för ringarna och allt med dem. Inte så mycket vi fick för ringen, men många bäckar små...
Glada i hågen lämnade vi butiken, i ösande regn i stället för solsken, sprang skrattandes mot vår bil som vi båda glömt vart vi parkerat, sprang längs med ett par rader av bilar innan vi hittade den och fick skydd från det kalla regnet...
I dag ringde killen vi fick hjälp av i butiken förra lördagen när vi var där och fixade med allt. Ringarna har kommit in nu och vi får komma och prova dem när vi har tid, blir nog en tur dit på lördag igen alltså...=)
Lämnade förresten in fästmannens förlovningsring som betalning, den var ändå sönder och illa däran, den kommer dra av strax över 200 kr på de kostnader som är kvar för ringarna och allt med dem. Inte så mycket vi fick för ringen, men många bäckar små...
Glada i hågen lämnade vi butiken, i ösande regn i stället för solsken, sprang skrattandes mot vår bil som vi båda glömt vart vi parkerat, sprang längs med ett par rader av bilar innan vi hittade den och fick skydd från det kalla regnet...
I dag ringde killen vi fick hjälp av i butiken förra lördagen när vi var där och fixade med allt. Ringarna har kommit in nu och vi får komma och prova dem när vi har tid, blir nog en tur dit på lördag igen alltså...=)
