Hindersprövningen tillbaka och smått ekonomisk kris...
Hindersprövningen kom tillbaka till oss nu i veckan, den ska sändas till prästen i kommande vecka. Inga hinder fanns och allt såg ut som det skulle - både med efternamnsbiten och övrigt. Skönt!
Så långt allting klart...
Dock lider vi en smärre ekonomisk kris denna vår. Fästmannen pluggar och har än så länge inte fått en endaste krona av CSN trots att han sökt studiemedel. Det visar sig nu att han har 140 poäng för lite med sig från förra terminen då ett ämne han läste där tydligen gått åt skogen (han berättade det i dag eftersom han inte förrän nu insåg att det hade ett samband med sega CSN). Suck. Det innebär att han heller inte kommer få en endaste krona från CSN heller på resten av sin studietid som han använder till att läsa upp gymnasiebetygen. Dubbelsuck! Han håller nu på att mixtra med A-kassa sedan några veckor tillbaka och försöker lösa den biten. I bland blir jag så trött bara, han är så vansinnigt seg med att starta upp och ta tag i såna saker och vi hinner lida kris och panik ett bra tag innan någonting alls händer. Så just nu känns det här med bröllop och att allting ska betalas lagom kul. Vi kommer att klara det och kunna göra det vi vill, åtminstone som det ser ut nu, vi har våra nödlösningar. Men det känns trist, förbannat trist. Jag hoppas snart att fästmannen får i gång sin del av vår delade ekonomi så vi är helt på fötter igen, lagom kul att se min del så gott som försvinna innan den ens kommit in på kontot i princip. =/
Så det är lite grått på den annars rosa, skira bröllopshimlen och har varit det hela våren. Varit mycket räknande, funderande och pillande, vi har fått låna från bröllopsbudgeten och vi har fått tricksa - likväl som vi kommer få låna tillbaka till bröllopsbudgeten från egna, andra pengar om det hela skiter sig alltför mycket. Ändå låg vi riktigt bra till förra sommaren och hösten, denna våren har bokstavligen tagit död på alltihop med ekonomin. =/
Jag hoppas, hoppas, hoppas att det hela är på upplösning om några få veckor. Fästmannen får dessutom försöka ta igen det ämne som han tabbat i skolan den närmsta tiden, försöka sparka i gång CSN - vilket nog knappt lär bli något med innan han avslutar skolan nu i juni men ändå - alla bäckar små. Sedan väntar bröllop, sommarjobb för fästmannen och åtminstone drömmar om en Italien-smekmånad som kanske får sparas tills nästa år eller så om det inte går ihop...
I övrigt rullar allting på, det hela närmar sig ju med stora steg och vi är glada åt det. Ekonomisk kris till trots...
Så långt allting klart...
Dock lider vi en smärre ekonomisk kris denna vår. Fästmannen pluggar och har än så länge inte fått en endaste krona av CSN trots att han sökt studiemedel. Det visar sig nu att han har 140 poäng för lite med sig från förra terminen då ett ämne han läste där tydligen gått åt skogen (han berättade det i dag eftersom han inte förrän nu insåg att det hade ett samband med sega CSN). Suck. Det innebär att han heller inte kommer få en endaste krona från CSN heller på resten av sin studietid som han använder till att läsa upp gymnasiebetygen. Dubbelsuck! Han håller nu på att mixtra med A-kassa sedan några veckor tillbaka och försöker lösa den biten. I bland blir jag så trött bara, han är så vansinnigt seg med att starta upp och ta tag i såna saker och vi hinner lida kris och panik ett bra tag innan någonting alls händer. Så just nu känns det här med bröllop och att allting ska betalas lagom kul. Vi kommer att klara det och kunna göra det vi vill, åtminstone som det ser ut nu, vi har våra nödlösningar. Men det känns trist, förbannat trist. Jag hoppas snart att fästmannen får i gång sin del av vår delade ekonomi så vi är helt på fötter igen, lagom kul att se min del så gott som försvinna innan den ens kommit in på kontot i princip. =/
Så det är lite grått på den annars rosa, skira bröllopshimlen och har varit det hela våren. Varit mycket räknande, funderande och pillande, vi har fått låna från bröllopsbudgeten och vi har fått tricksa - likväl som vi kommer få låna tillbaka till bröllopsbudgeten från egna, andra pengar om det hela skiter sig alltför mycket. Ändå låg vi riktigt bra till förra sommaren och hösten, denna våren har bokstavligen tagit död på alltihop med ekonomin. =/
Jag hoppas, hoppas, hoppas att det hela är på upplösning om några få veckor. Fästmannen får dessutom försöka ta igen det ämne som han tabbat i skolan den närmsta tiden, försöka sparka i gång CSN - vilket nog knappt lär bli något med innan han avslutar skolan nu i juni men ändå - alla bäckar små. Sedan väntar bröllop, sommarjobb för fästmannen och åtminstone drömmar om en Italien-smekmånad som kanske får sparas tills nästa år eller så om det inte går ihop...
I övrigt rullar allting på, det hela närmar sig ju med stora steg och vi är glada åt det. Ekonomisk kris till trots...
Return to sender....
I fredags fick vi tillbaka en av inbjudningarna. Den som skulle till fästmannens kusin i Tyskland. Något har gjort att den skickats tillbaka till oss utan att komma fram alltså. Det var något ikryssat på tyska, jag har mailat personen det skulle till om viktiga datum och tider och berättat vad som hänt med inbjudan samt vad som stod på kuvertet - vad som var ikryssat. Jag kan ingen tyska och fästmannen som kan en del tyska visste ändå inte. Kollat så adressen till personen stämmer, eller frågat om adressen till personen rättare sagt. Suck. En massa merjobb, men tur att jag skrev avsändare på alla kuverten. Hoppas på att min hederstärna på Irland fått sin inbjudan, även om hon redan vet allting inför dagen (vill att hon ska ha den ändå) och att bonusbrorsan i Norge fått sin. Har mailat/meddelat även dem och kollat. Skickade alla mail i dag så får väl hålla koll de närmsta dagarna på vad de svarar. Men trist i vilket fall...
Berättade jag vad som hände med inbjudningen till min fästmans farmor och farfar?
Jag tror inte det....
Vi skickade den, med namn på både farmodern och farfadern och deras gemensamma efternamn. Några dagar senare ringer en person med exakt samma namn som fästmannens farfar och som bor i området där hans farmor och farfar bor. Han hade fått vår inbjudan och den stod till hans adress men han kände inte igen oss och förstod att den måste hamnat tokigt, att vi skrivit fel adress. Jag fattade ingenting, tills jag upptäckte att när man sökte på eniro så som jag gjort så kom hans namn upp först och fästmannens farmor och farfar var precis under. Jag måste ha klickat in på fel person och skrivit fel adress. Det lustiga är att de bor max någon km ifrån varandra.
Det hela blev så rörigt, stod still i hjärnan på mig och den andre personen var lite smått besvärlig också, orkar inte ens ta det samtalet vi hade över telefon. Slutade med att jag skickade ut fästmannen att leta rätt på den adress där brevet hamnat medan jag fortsatte med middagen. Annars skulle inbjudan legat under ett skoställ utanför den där personens dörr i ett par dagar, alternativt hade han kladdat över adressen och skrivit den rätta (det hade ju blivit skitfult) eller lagt den på lådan och skrivit åter till avsändaren vilket skulle tagit ytterligare ett nytt frimärke, kuvert m.m och att vi fick skicka det igen. Så fästmannen åkte förbi den andre personen, hämtade upp kuvertet som redan då låg under personens skoställ - han kunde ju inte tänka sig att invänta att min fästman skulle hämta upp det på direkten utan skulle i väg. Suck, det tar max 10-15 min dit som han bor från oss. Fästmannen åkte via sin farmor och farfar, de var inte hemma så han la den bara direkt ned i deras brevinkast. De lär ju funderat över hur den inbjudan kom rätt när hela adressen, utom postorten och mööööjligen postnumret, var fel...=)
Berättade jag vad som hände med inbjudningen till min fästmans farmor och farfar?
Jag tror inte det....
Vi skickade den, med namn på både farmodern och farfadern och deras gemensamma efternamn. Några dagar senare ringer en person med exakt samma namn som fästmannens farfar och som bor i området där hans farmor och farfar bor. Han hade fått vår inbjudan och den stod till hans adress men han kände inte igen oss och förstod att den måste hamnat tokigt, att vi skrivit fel adress. Jag fattade ingenting, tills jag upptäckte att när man sökte på eniro så som jag gjort så kom hans namn upp först och fästmannens farmor och farfar var precis under. Jag måste ha klickat in på fel person och skrivit fel adress. Det lustiga är att de bor max någon km ifrån varandra.
Det hela blev så rörigt, stod still i hjärnan på mig och den andre personen var lite smått besvärlig också, orkar inte ens ta det samtalet vi hade över telefon. Slutade med att jag skickade ut fästmannen att leta rätt på den adress där brevet hamnat medan jag fortsatte med middagen. Annars skulle inbjudan legat under ett skoställ utanför den där personens dörr i ett par dagar, alternativt hade han kladdat över adressen och skrivit den rätta (det hade ju blivit skitfult) eller lagt den på lådan och skrivit åter till avsändaren vilket skulle tagit ytterligare ett nytt frimärke, kuvert m.m och att vi fick skicka det igen. Så fästmannen åkte förbi den andre personen, hämtade upp kuvertet som redan då låg under personens skoställ - han kunde ju inte tänka sig att invänta att min fästman skulle hämta upp det på direkten utan skulle i väg. Suck, det tar max 10-15 min dit som han bor från oss. Fästmannen åkte via sin farmor och farfar, de var inte hemma så han la den bara direkt ned i deras brevinkast. De lär ju funderat över hur den inbjudan kom rätt när hela adressen, utom postorten och mööööjligen postnumret, var fel...=)
Hemma med halsfluss...
Har åkt på halsfluss, inget ovanligt för mig faktiskt - inte de senaste vårarna i alla fall.
Något positivt mitt i skiten med det är att jag fått gjort klart 10 utsidor/framsidor till festhäftena så nu har vi totalt 50 st. färdiga där själva häftet ska tryckas och sättas in på något sätt - tror jag använder natursnören till att binda in dem så småningom. Liksom att jag kompletterat de rim jag skrivit på våra gäster, skrivit ut en del av dem och klistrat fast på hårt, färggrant papper. Det börjar ta sig, utan tvekan...=)
Lite pyssel har blivit gjort alltså - skönt. Det är ju så trist att bara vara hemma och ligga still, lite pyssel är därför rätt skönt att ha att göra...
Än så länge är vi uppe i runt 50 gäster, inklusive barn och ungdomar - några är inte helt hundra säkra. Men det känns kul, många härliga personer som kommer ut. 2 har hittills tackat nej, min gamla farmor och farfar tyvärr, men det är inte mycket att göra åt. Vet inte om de hade kommit även om jag skrivit att det var bröllop, min farmor hade nog inte fixat det ändå, tråkigt nog - hade gärna haft dem där så klart...
Men fokuserar på de som faktiskt kommer, är positivt överraskad över hur många som redan tackat ja och kommer att komma ut och fira med oss. Kul, kul! Men nervöst också...
Ringde angående våra ringar i går, har ju inte hört något om dem på ett tag. De hade fått in tre lila ametister, jag trodde de var avbokade - det var de inte, men det kommer inte innebära några problem för oss i vilket fall sa de. De lila diamanterna skulle de få mer svar om nu i veckan. Vi ska ta oss in och titta ut var på min ring dessa ska sitta nu på lördag, så de syns när jag har ringen på fingret, markera ställena i ringen och sedan är det inte mycket mer vi behöver tänka på utan bara vänta på att de ska bli klara. Eller ja, min fästmans är klar men min ring är den vi väntar på då. Spännande!
Något positivt mitt i skiten med det är att jag fått gjort klart 10 utsidor/framsidor till festhäftena så nu har vi totalt 50 st. färdiga där själva häftet ska tryckas och sättas in på något sätt - tror jag använder natursnören till att binda in dem så småningom. Liksom att jag kompletterat de rim jag skrivit på våra gäster, skrivit ut en del av dem och klistrat fast på hårt, färggrant papper. Det börjar ta sig, utan tvekan...=)
Lite pyssel har blivit gjort alltså - skönt. Det är ju så trist att bara vara hemma och ligga still, lite pyssel är därför rätt skönt att ha att göra...
Än så länge är vi uppe i runt 50 gäster, inklusive barn och ungdomar - några är inte helt hundra säkra. Men det känns kul, många härliga personer som kommer ut. 2 har hittills tackat nej, min gamla farmor och farfar tyvärr, men det är inte mycket att göra åt. Vet inte om de hade kommit även om jag skrivit att det var bröllop, min farmor hade nog inte fixat det ändå, tråkigt nog - hade gärna haft dem där så klart...
Men fokuserar på de som faktiskt kommer, är positivt överraskad över hur många som redan tackat ja och kommer att komma ut och fira med oss. Kul, kul! Men nervöst också...
Ringde angående våra ringar i går, har ju inte hört något om dem på ett tag. De hade fått in tre lila ametister, jag trodde de var avbokade - det var de inte, men det kommer inte innebära några problem för oss i vilket fall sa de. De lila diamanterna skulle de få mer svar om nu i veckan. Vi ska ta oss in och titta ut var på min ring dessa ska sitta nu på lördag, så de syns när jag har ringen på fingret, markera ställena i ringen och sedan är det inte mycket mer vi behöver tänka på utan bara vänta på att de ska bli klara. Eller ja, min fästmans är klar men min ring är den vi väntar på då. Spännande!
Hindersprövning och annat att bocka av...
I går gick jag vägen om brevlådan på väg till jobbet, slängde i den sista inbjudningen ihop med hindersprövning och namnändring. Så nu var alla papper och sådant som ska skickas innan bröllopet klart då. Check på det helt enkelt!
Väntar bara på att få det tillbaka också och se att det inte finns några hinder för oss att gifta oss...
Betalade resterande summa för min brudklänning nu i veckan också, så nu ska den bara hämtas och lämnas in hos sömmerskan då den ju var för stor när jag provade den...
Appropå färdiga saker, yngsta lillsyrran som ska vara tärna skickade bilder på den klänning hon beställt och tänkt ha på bröllopet. Den var jättefin! Äldsta syrran har jag sett i hennes klänning, en ljus lite lavendelaktig men ändå varm lila ton - jättefin. Min hederstärna har valt sig en mörklila klänning som jag bara sett över webcam ännu men den ser också superfin ut.
Här nedan är bilder på yngsta syrrans snygga klänning;
Väntar bara på att få det tillbaka också och se att det inte finns några hinder för oss att gifta oss...
Betalade resterande summa för min brudklänning nu i veckan också, så nu ska den bara hämtas och lämnas in hos sömmerskan då den ju var för stor när jag provade den...
Appropå färdiga saker, yngsta lillsyrran som ska vara tärna skickade bilder på den klänning hon beställt och tänkt ha på bröllopet. Den var jättefin! Äldsta syrran har jag sett i hennes klänning, en ljus lite lavendelaktig men ändå varm lila ton - jättefin. Min hederstärna har valt sig en mörklila klänning som jag bara sett över webcam ännu men den ser också superfin ut.
Här nedan är bilder på yngsta syrrans snygga klänning;
Grejer från IKEA...
I söndags handlade vi lite fler grejer till festen från IKEA.
Blev dessa lakan att hänga/sätta fast över bänkarna som alla ska sitta på;
http://www.ikea.com/PIAimages/11375_PE088654_S4.jpg
Kommer att fixa liggunderlag, skära till dem och ha dem mellan själva träbänken och lakanen.
Ljus och ljusstakar/hållare inhandlades det flera av också;
http://www.ikea.com/PIAimages/0084788_PE211859_S4.JPG
http://www.ikea.com/PIAimages/0092621_PE229248_S4.JPG
http://www.ikea.com/PIAimages/0097660_PE238417_S4.JPG
Vi köpte även lite roliga plåster till toalettväskan som vi tänkt ha och utrusta med diverse bra-ha-saker för nödsituationer. I en annan affär, tror den heter något i stil med Inside Home, köpte vi ljuslila dekorationssten. Det ser helt ut som vanliga stenar men i ljus, lila, varm ton. Blev 3 burkar med såna. Kommer bli fint. Köpte även på mig två förpackningar med lila tygorkidéer i samma butik. Blir nog bra.
Något vi måste lösa på något sätt är ljuskällor utomhus i tältet. Någon form av ljusslinga eller lampor att hänga upp i tälten. Filurar på det...
Kanske har missat någon detalj vi inhandlade nu, men får uppdatera här snart igen när jag inte är så trött att ögonen går i kors för nu är det läggdags för mig. Hoppas på vackra, sommardrömmar - vårvädret gör ju att man börjar känna att det går mot sommartider även om snön är långtifrån borta...
Blev dessa lakan att hänga/sätta fast över bänkarna som alla ska sitta på;
http://www.ikea.com/PIAimages/11375_PE088654_S4.jpg
Kommer att fixa liggunderlag, skära till dem och ha dem mellan själva träbänken och lakanen.
Ljus och ljusstakar/hållare inhandlades det flera av också;
http://www.ikea.com/PIAimages/0084788_PE211859_S4.JPG
http://www.ikea.com/PIAimages/0092621_PE229248_S4.JPG
http://www.ikea.com/PIAimages/0097660_PE238417_S4.JPG
Vi köpte även lite roliga plåster till toalettväskan som vi tänkt ha och utrusta med diverse bra-ha-saker för nödsituationer. I en annan affär, tror den heter något i stil med Inside Home, köpte vi ljuslila dekorationssten. Det ser helt ut som vanliga stenar men i ljus, lila, varm ton. Blev 3 burkar med såna. Kommer bli fint. Köpte även på mig två förpackningar med lila tygorkidéer i samma butik. Blir nog bra.
Något vi måste lösa på något sätt är ljuskällor utomhus i tältet. Någon form av ljusslinga eller lampor att hänga upp i tälten. Filurar på det...
Kanske har missat någon detalj vi inhandlade nu, men får uppdatera här snart igen när jag inte är så trött att ögonen går i kors för nu är det läggdags för mig. Hoppas på vackra, sommardrömmar - vårvädret gör ju att man börjar känna att det går mot sommartider även om snön är långtifrån borta...
Möte med prästen och med brudklänningen...
På vår årsdag, dagen då vi blev tillsammans för många år sedan nu, den 3/3 fick vi tid till prästen. Hon satt i en väldigt speciell byggnad, ett landmärke för den stad vi bor i typ (får avslöja var efter vigseln). Innan vi träffade henne delade vi på en räkmacka på ett mysigt café och min kära sambo skrev i ordning sitt personliga brev till prästen, alltid sent ute den mannen - åtminstone med sånt.
Själva mötet med prästen var jättebra, vi kände båda förtroende för henne och hon hade humor, var omtänksam, förstående och kändes alldeles perfekt för oss. Väldigt jordnära och varm i allmänhet. Bara en massa plus kring henne alltså från vår sida...
Mötet tog någon timma och vi hann då gå i genom allt som ska vara med under själva vigselakten, få de frågor vi hade kring det hela besvarade och bestämma vilka verser/psalmer vi vill ha in samt berätta lite om hur vår dag kommer se ut i allmänhet som det ser ur nu.
Väldigt bra! Vi kommer inte träffa prästen mer innan vigseln, möjligen någon kort sväng ute på ön i så fall, hon fick ju brev från oss båda som hon kommer använda som underlag då hon håller vigseltalet för oss under vigseln och för att lära känna oss lite ytterligare utöver det möte vi hade med varann.
Jag har även hunnit vara nere och prova min klänning igen. Det blev så hastigt efter jobbet en fredag då vi ändå skulle söderut så jag var på jobbet och hann inte sätta över pengar för klänningen då. Den fick hänga kvar på Svahns alltså och vänta på mig. Jag betalade den i dag. Det första jag fick göra efter att ha provat klänningen var att ta kontakt med en av sömmerskorna som Svahns samarbetade med. Klänningen som jag förra våren precis kunde klämma mig i var nu två storlekar för stor helt plötsligt. Jag har ju gått ned en del sedan dess, för första gången fick jag en hum om hur mycket det egentligen gjort på mig också. Himla kul! Dessutom bättre, roligare och enklare att sy in en klänning än att expandera den. =)
Har tid hos sömmerskan den 15/5. Hoppas inte det ska vara för tidigt med tanke på att jag viktklubbar och fortfarande kommer göra det då, men får ta det med sömmerskan då...
Två väldigt positiva möten som varit den senaste tiden alltså och bröllopsdatumet närmar sig med stormsteg, mindre än 12 veckor kvar...Nervööös....
Själva mötet med prästen var jättebra, vi kände båda förtroende för henne och hon hade humor, var omtänksam, förstående och kändes alldeles perfekt för oss. Väldigt jordnära och varm i allmänhet. Bara en massa plus kring henne alltså från vår sida...
Mötet tog någon timma och vi hann då gå i genom allt som ska vara med under själva vigselakten, få de frågor vi hade kring det hela besvarade och bestämma vilka verser/psalmer vi vill ha in samt berätta lite om hur vår dag kommer se ut i allmänhet som det ser ur nu.
Väldigt bra! Vi kommer inte träffa prästen mer innan vigseln, möjligen någon kort sväng ute på ön i så fall, hon fick ju brev från oss båda som hon kommer använda som underlag då hon håller vigseltalet för oss under vigseln och för att lära känna oss lite ytterligare utöver det möte vi hade med varann.
Jag har även hunnit vara nere och prova min klänning igen. Det blev så hastigt efter jobbet en fredag då vi ändå skulle söderut så jag var på jobbet och hann inte sätta över pengar för klänningen då. Den fick hänga kvar på Svahns alltså och vänta på mig. Jag betalade den i dag. Det första jag fick göra efter att ha provat klänningen var att ta kontakt med en av sömmerskorna som Svahns samarbetade med. Klänningen som jag förra våren precis kunde klämma mig i var nu två storlekar för stor helt plötsligt. Jag har ju gått ned en del sedan dess, för första gången fick jag en hum om hur mycket det egentligen gjort på mig också. Himla kul! Dessutom bättre, roligare och enklare att sy in en klänning än att expandera den. =)
Har tid hos sömmerskan den 15/5. Hoppas inte det ska vara för tidigt med tanke på att jag viktklubbar och fortfarande kommer göra det då, men får ta det med sömmerskan då...
Två väldigt positiva möten som varit den senaste tiden alltså och bröllopsdatumet närmar sig med stormsteg, mindre än 12 veckor kvar...Nervööös....
