Ohemlig Fru

Vi laddade med en väldigt god frukost på hotellrestaurangens veranda innan vi tog fram vår lånade, trogna, lätt utarbetade GPS Alma och styrde kosan mot San Vito Lo Capo och stranden som ligger intill - Lo Capo San Vito. Själva stället heter ungefär San Vito vid klippan om man översätter och stranden heter klippan vid San Vito.

Det är ett riktigt turistställe vilket jag fullt ut kan förstå. Stranden där, vattnet och vyerna lockar nog vem som helst egentligen. Vattnet var så klart att vi såg ned till botten även på djupt vatten, ingen tång, inga maneter, inget mer än vatten och sand. Sanden var kritvit och såg snarare ut som små, små trasiga flisor och korn från snäckor och musslor - dock hur len och finkornig som helst och fastnade inte alls på samma vis när man badat som annan sand. Det var ett paradis. Hur mycket folk som helst som samsades om den långa, långa stranden men ändå hur lugnt och skönt som helst. Det var som en annan värld om man jämför med en knökad badstrand här hemma, inte alls samma liv och ljudnivå trots att det var minst lika trångt att få plats på denna strand. I vattnet hade vi däremot relativt fria ytor....

Nedan: Här laddar vi med frukost...

Vi fotade inte så mycket på vägen till San Vito Lo Capo, skötte det på tillbakavägen.

Men en bild finns och det är den här nedanför som vi tog när vi ganska snart var framme vid vårt mål för dagen...

Nedan: Lo Capo San Vito - stranden som tagen direkt ur paradiset. Bättre än vad alla resekatalogsbilder eller våra bilder här kan visa!

Nedan: Lunch åt vi på en uteservering i San Vito Lo Capo och tog en promenad där efter dess...

När vi ätit lunch och promenerat runt i San Vito Lo Capo ett tag började vi åka tillbaka mot Trapani. Jag berättade för min kära man att jag läst en del om en bergsby som heter Erice och att den skulle ligga någonstans i utkanten av Trapani och ha fantastiska omgivningar runt sig. När vi tittade närmare på det i GPS:en så såg vi att Erice låg mellan San Vito Lo Capo och Trapani. En omväg skulle det visserligen bli eftersom vi skulle tvinga vår lilla Fiat Panda upp på en bergstur för sista gången, vilket inte var nödvändigt för att ta oss tillbaka till vårt hotell men det skulle vara en upplevelse. Min man var inte helt med på noterna och jag lämnade det öppet för honom att bestämma. När vi närmade oss berget där Erice ligger så svängde min man av, han hade ändrat sig och vi började åka uppför mot Erice.

Nedan: Här är bilder från vår biltur från San Vito Lo Capo och till Erice.

Dit upp skulle vi...

Och från bakom det stora berget/den stora klippan kom vi...

På väg uppför berget...

När vi kommit upp för berget kunde vi välja mellan att köra höger upp mot själva Erice eller svänga av vänster mot de spanska kvarteren strax nedanför Erice. Min man bestämde sig för att svänga vänster. Vi hittade en gratis p-plats alldeles när vi svängt av och gick ur bilen i en helt himmelsk, grön skog. En bit fram på vägen stod en liten lastbil, en man och en häst. Bakom lastbilen stod en siciliansk hästvagn. Mannen höll på att förbereda hästen, vi visste inte om de skulle åka i väg med lastbilen eller ta en tur med vagnen så jag fotade det vi "sprang in i" där och då. När vi promenerat klart runt de spanska kvarteren stod lastbilen kvar men inte hästen, mannen och vagnen. Synd att vi inte fick något foto när allt var klart för färd. Men jag får än i dag rysningar av att tänka på den här spontana turen upp till Erice och det helt spontana beslutet att svänga vänster vid korsningen och då få se en av grejerna jag absolut ville uppleva på Sicilien. Dessutom på vår sista dag i Italien. Magiskt!

Här nedanför är den, den traditionella, sicilianska hästvagnen...

Nedan: Promenad i området vid de spanska kvarteren nedanför Erice...

Nedan: "Chiesa di S. Orsola..."

Nedan: Utkanten av Erice, sett från spanska kvarteren...

Helt magisk utsikt från de spanska kvarteren syns här nedanför...

Nedan: Det gick en slinga runt de spanska kvarteren som vi följde...

Själva Erice körde vi bara igenom, därför fick vi inte någon riktig uppfattning om själva stan och heller inga bra foton. Men vi var väldigt nöjda med att ha lagt tid på att vandra i de spanska kvarteren i utkanten av stan i stället för att promenera i själva Erice.

Här nedanför är den bästa bilden från Erice...

Nedan: På väg nedför på andra sidan berget, åt Trapani till...

Vi stannade längs vägen, på italienskt vis, för att ta kort ut över Trapani och Trapanis saltfält.

Nedan: Jag fotade och mannen satt i bilen och vaktade en stund innan han också vågade lämna den och ta en titt på utsikten som även här var väldigt härlig...

Rätt som det var kom den här lilla valptjejen springandes...

Hennes husse arbetade i ett utkikstorn alldeles ovanför där vi parkerat vår bil.

Hussen ropade på oss och vinkade att vi fick komma upp till hans torn, så vi satte fart...

Vår lilla hyrbil...

Hej då vovven...

Nedan: Vy över Trapani...

Kabinlift mellan Trapani och Erice...

Vi avslutade vår resa med en 4-rätters middag på hotelletrestaurangens veranda och försökte andas in, se oss mätta på och lyssna in omgivningarna för att aldrig, aldrig någonsin glömma dem.

Faktum är att jag bara av att titta på alla foton och skriva de här inläggen kan känna vissa smaker, lukter och komma ihåg hur vackert saker och ting verkligen var och hur fint vi hade det. Alla härliga minnen.

Hoppas att få göra en Italien-resa inom en snar framtid igen, inte för att återuppleva det vi upplevde sommaren 2010 utan för att uppleva på nytt. Smekmånaden vi hade kommer aldrig åter, men nya vackra minnen går absolut att skapa.

Vår resa var verkligen otrolig, har aldrig upplevt något liknande - vi hann så mycket på våra 16 dagar på resande fot. Såg så många olika vyer, upplevde så många olika saker. Helt fantastiskt och alldeles, alldeles underbart för att uttrycka det på ett milt sätt. Eller för att säga det på ett sätt som de allra flesta associerar med Italien:

"When the moon hits your eyes like a big pizza pie that´s amore.

Vi blev som nykära i varandra och i Italien och allt vad vår resa bjöd på.

Ett riktigt äventyr med livsnjutarkvalitet av allra högsta grad.