Roadtrip destination Etna + Catania by night 31/7-10...
Lördagen den 31/7-10.
Ja, nån vidare cliffhanger blev det väl inte från förra inlägget här kanske - eftersom jag uppdaterar här samma dag som jag skrev det tidigare inlägget. Jag vaknade i alla fall frisk och pigg som en nötkärna den dagen då vi planerat att ta oss till Etna. Hur taggad som helst. Så vi lämnade vårt B & B och begav oss ut på en roadtrip med slutstation Etna.
Kan säga att jag är himlans glad över att jag kände mig frisk och kry den dagen. Vi tog oss hela vägen upp, med terrängbussar och guide och var så högt upp som det är säkert att komma, gick en promenad på 1-2 km med guide som berättade om Etna för oss. Lämnade således 33-35 graders värme och hamnade i lätt blåst och ca 12-14 grader när vi var högst upp vid Etna. Jag trodde det skulle bli svårt att andas eller att det skulle kännas väldigt märkligt, det gjorde det inte - däremot var luften väldigt frisk däruppe, det kändes. Däremot hade jag inte haft en tanke på att det kanske skulle vara kallt däruppe, det var ju ändå en relativt aktiv vulkan vi skulle vara i närheten av. Så här i efterhand kan jag ju tycka att det borde ha slagit mig att luften kunde vara kall för det och att det så klart var marken som var varm. Men inte lätt att veta vad man ska vänta sig om man aldrig någonsin varit nära en vulkan i och för sig, min man hade inte heller helt räknat med att det skulle vara sådan temperaturskillnad.
Här är bilder från vår vulkantur och resten av dagen/kvällen.
Nedan: Laddar med frukost - i sällskap med carlini:n Carlotta...
Nedan: Hade några trappor att besegra innan vi ens börjat vår roadtrip - och ja, när det är så många trappor så bjuder de på en match även nedför...
Nedan: På väg mot Etna, går mer och mer uppför...
På väg upp mot vulkanen körde vi vägen som gick raka vägen till Etna Süd, där är landskapet väldigt svart efter lavan från vulkanutbrotten med gröna inslag från växter som tagit sig genom askan de senaste åren. Bästa vägen för att insupa känslan av vart man är på väg med andra ord.
Ser ut som en bild tagen ur typ filmen Jurassic Park, sett till omgivningen runt mig...
Nedan: Framme vid Rifugio Sapienza där vi bytte bil mot linbana (kabinlift)...
Vi ställde bilen vid Refugio Sapienza, så långt som det går att köra med vanlig bil, där fanns restauranger, souveniraffärer, hotell och en linbana som tog oss ytterligare en bit uppför berget.
Nedan: På väg mot Etna, ännu mer uppför, den andra biten...
Nedan: På väg uppför, tredje biten, med terrängbuss och guide...
Vi bestämde oss egentligen först för att vi skulle nöja oss med att bara åka linbanan, men när vi väl tagit oss upp med den kunde vi inte låta bli att köpa oss varsin biljett som tog oss hela vägen uppför vulkanberget, så långt vi fick komma. Dumt egentligen, hade blivit någon hundralapp eller två billigare om vi bestämt oss för det innan vi tog linbanan upp, fanns paketpriser för linbanan och terrängbussturen med guide. När vi tagit oss upp med linbanan så hyrde vi oss i alla fall varsitt par med kängor och två vindjackor sedan gick vi en tur innan vi helt bestämde oss för att åka vidare uppför vulkanberget. I terrängbussen började vi prata med en irländare som var från just Cork där jag arbetat och pluggat under 10 veckor hösten 2003 - världen kändes väldigt liten på flera sätt då när vi från de askiga rutorna på terrängbussen kunde blicka ned på den och dessutom träffade en person från välkända trakter.
Nedan: Uppe vid Rifugio Torre del Filosofo på 2920 m över havet - så nära det är tryggt att komma! Dags för guidad tur runt en av alla Etnas kratrar...
Skidhotellet som ligger helt under aska sedan ett av de senare vulkanutbrotten...
Vägen vi gick från terrängbussarna...
Killen med keps var vår guide, notera att det ryker ur kratern bakom honom...
Etna är en aktiv vulkan och har varit det i 500 000 år, dock har det inte de senaste åren varit några särskilt allvarliga utbrott. De mäter aktiviteten och människor som arbetar i området vid och runt vulkanen hinner evakueras före något utbrott sker, berättade vår guide. Ett av de senaste utbrotten innan vi var där tog med sig det liftsystem och skidhotell som de byggt alldeles i en av vulkanområdets sluttningar, inga personskador eller dylikt men en del att bygga om. Vår guide berättade att det sista utbrottet före vi var där var ett mindre utbrott men att det var rätt långdraget, förstod det som att det bröt ut 2008 och var aktivt in till sommar-höst 2009. Marken var på sina ställen fortfarande 100 grader varm, guiden sparkade undan lite av det översta lagret med aska där vi gick för att vi skulle få känna. Hade gott och väl kunnat grilla korv på den hettan...
Påväg tillbaka vid terrängbussarna igen...
En bild på oss när vi efter den guidade turen står vid varningsskylten och repen som utgör gränsen för vart det anses säkert eller inte att vistas...
Vulkanhunden...
Nedan: På väg nedför, första biten - bye, bye Etna...
En snödriva täckt av aska - något märklig blandning tyckte vi eftersom det var i början av aug och vi befann oss i södra Italien, uppe i ett aktivt vulkanområde...
Nedan: Dags för linbana, påväg nedför andra biten...
Nedan: Nere i Rifugio Sapienza igen, där vi parkerade vår bil...
Vår bordsdam vid lunchen, den halvblinda, högdräktiga, supersociala vulkankissen...
Nedan: På väg nedför via Etna Nord, tredje biten, i vår lilla hyrbil...
På väg ned från Etna åkte vi vägen via Etna Nord, där är det rätt rik växtlighet eftersom att det inte varit några vulkanutbrott som drabbat den sidan av berget.
Nedan: Tillbaka i Catania var vi rätt trötta, på ett sånt där friluftsvis, men vi tog oss ut ändå för att äta oss lite god mat (fick ett tips från värdparet om en trattoria där vi bokade oss ett bord) och promenera i stan.
Vi vandrade bland annat rakt in i en mc-träff på Piazza dell' Università...
Nedan: Piazza Bellini...
"Teatro Massimo Bellini" i dagsljus...
When the moon hits the sky like a big pizza pie - that´s amore...
Nedan: Andra och sista middagen i Catania...
Träffade tre studenter på stället där vi åt som vi pratade en del med, två var från Grekland och en av dem var från Lettland (om jag inte minns helt fel). En väldigt trevlig kväll och avslutning på en toppendag, ett bra avslut i Catania med andra ord. Den 1/8 reste vi nämligen vidare till nästa ställe - Cefalú.
Kommentarer
Trackback
