Men fan då...

I dag ringde killen vi beställt ringarna av. Vi var inne redan i somras och tittade på ringar och pratade då med en tjej i butiken. Jag berättade att jag gärna ville ha ametister i min ring, jag är absolut inte någon diamanttjej känner jag och ametist är min månadssten dessutom. Tanken blev sedan att jag skulle ha tre ametister infattade på utsidan av min ring, min fästman skulle ha en infattad på insidan av ringen. Tjejen i butiken berättade då att ametister var mycket bräckligare än diamanter men om de var infattade så skulle det troligen inte vara någon fara så vi höll kvar vid de idéerna och beställde ringar, bad butiken om att leta rätt på ametister osv. Nu i kväll när killen i butiken ringde berättade han att det fanns ametister inne hos smeden nu men smeden ville verkligen avråda oss från att använda ametister i ringen. De är tydligen väldigt känsliga trots infattning. Jättebra att få den informationen och bli varnad, jättebra - dessutom fick vi i stället råd om att använda lila diamanter i stället då de är lika hållbara och har samma hårdhet som vanliga diamanter. Visst, det kan vi ju rent praktiskt göra och tänka oss. De är 240 kr dyrare än ametisterna styckvis (i 0,3 ct) som kostar 200 kr, infattningen ligger på 300 kr styck. Lagom kul i vilket fall som, det blir dyrt hur som helst, och ametisterna kan det då hända att man får byta ut och infatta igen om de spricker. Suck. Varför var jag tvungen att haka upp mig på de jobbigaste stenarna ever? För jag tänker ju så här nu; Ska vi ta de lila diamanterna som åtminstone inte jag känner alls för just nu i alla fall (får kolla upp dem) för att de är hållbara och troligen inte kommer behöva bytas ut någon gång eller ska vi trots varningarna köra på ametister som var hela grejen bakom det lila färgtemat, som betyder tur om vi som makar delar en allians av dem? Fan, jag vet inte...
Jag känner för tillfället att musten lite gick ur mig, jag bestämde inget i kväll och kommer nog inte göra närmsta veckorna heller. Får verkligen känna efter. För egentligen, ringarna är ju egentlligen, rent teoretiskt, inte hela världen eller vad för sten som sitter där. Samtidigt som det är ett smycke jag vill känna mig bekväm och nöjd med då tanken är att det ska vara ett smycke som jag kan bära till vardags, fest, som på sätt och vis symboliserar min och min älsklings kärlek och som ska bäras livet ut. Så viss, en viss roll spelar de. Tar jag inte ametisterna som jag helst ville ha kanske jag kommer ångra mig, tar jag dem kanske jag ångrar mig ändå om de går sönder. Frågan är ju om jag kan få byta ut ametisterna mot lila diamanter om det blir för mycket krångel, alltså betala för att få det gjort om något går sönder eller hur jag kan mixtra med det hela om det skulle behövas. Jag vet inte. Får känna på det hela ett par veckor, är för trött i huvudet så här på fredagskvällen. Min fästman är den som kör på det funktionella och praktiska men i kväll när jag bollade idéer fram och tillbaka tyckte han att jag skulle välja det jag helst ville ha just eftersom det är ett smycke jag ska bära med mig och älska att ha på mitt finger. Tar vi de lila diamanterna blir det ju inte det som var tänkt från början, men jag får väl se - är det inte så stor skillnad kanske jag kan ändra mig där ändå, men någon allians med lila diamanter kommer vi inte att dela eftersom dessa stenar inte har samma betydelse som ametister. Jaja, vi får se. Dagens jädra I-landsproblem ihop med konflikter med ena kusinen. Softar under en varm, ullig filt i soffan och småtittar på Let´s Dance - skingrar tankarna något...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0