Slipsar i olika nyanser och viktnojja...
Sedan jag skrev här senast har det hänt lite saker, men ändå inga större avgörande. Är lite tidigt för det.
Men fästmannens bästa vän som ska vara en av två bestmen har fått sin slips, de blev i två olika nyanser som överensstämmer med den slips som fästmannen ska bära. Bästa vännen fick den första bestman-slipsen som vi inhandlat, den är lite mörkare likt honom jämfört med brodern som också ska vara bestman. Dessutom får de varsin näsduk i samma mönster som fästmannens slips, bästa vännen har fått både slipsen och näsduken, likväl som fästmannen också kommer bära en sådan näsduk. De matchar varandra i vilket fall som alltså, blir gör snyggt. =)
Jag har förresten hunnit börja nojja lite över att jag vill gå ned en del inför nästa sommar och bröllopet. Trodde inte jag skulle gripas av den känslan, eller inte på allvar i alla fall. Men det har jag väl gjort, däremot har jag bara hunnit starta träningen igen efter semestern och så hunnit få en kass mage nu denna veckan så jag inte kan träna nu denna vecka. Har tänkt i banorna att byta ut frukost och mellanmål mot shakes eller soppor av något slag och bara äta mer riktig mat vid lunch. Håller på och bankar in det i huvudet så får vi se vad som händer. Har dragit ned på godis- och kakintaget efter semestern och är nog till och med en del redigare än vad jag var innan. Däremot är jag en njutningsmänniska så helt och hållet bantning och sånt skit funkar inte på mig. Mina tankar går mer i att minska magsäcken litegrann med hjälp av soppor och ett vanligt mål mat, sedan ändå kunna äta gott på helg och träna mer än innan. Höja från två-tre timmar till fyra-sex timmar i veckan. Det är fullt möjligt. Men gud, att man ska börja nojja. Jag har ju länge velat komma i form, men det har främst inneburit att skaffa sundare livsvanor gällande träning vilket jag lyckats med och att på så vis öka kondition, ryggstyrka och känna att jag får mer energi. Men nu känner jag att det även handlar en hel del om vikten faktiskt, det kanske det gjort innan med utan att jag helt velat erkänna det. Dock inte i relation till bröllopet som ska äga rum utan redan innan de planerna. Nu har jag mer ett mål att sikta på. Jag tänker dock inte stressa ihjäl mig, det som sker det sker. Jag försöker ta min nojja med någorlunda ro. Fast lite hispig har jag blivit på sätt och vis. Det kanske är normalt, vad vet jag - jag har ju inte gift mig förut....
Men fästmannens bästa vän som ska vara en av två bestmen har fått sin slips, de blev i två olika nyanser som överensstämmer med den slips som fästmannen ska bära. Bästa vännen fick den första bestman-slipsen som vi inhandlat, den är lite mörkare likt honom jämfört med brodern som också ska vara bestman. Dessutom får de varsin näsduk i samma mönster som fästmannens slips, bästa vännen har fått både slipsen och näsduken, likväl som fästmannen också kommer bära en sådan näsduk. De matchar varandra i vilket fall som alltså, blir gör snyggt. =)
Jag har förresten hunnit börja nojja lite över att jag vill gå ned en del inför nästa sommar och bröllopet. Trodde inte jag skulle gripas av den känslan, eller inte på allvar i alla fall. Men det har jag väl gjort, däremot har jag bara hunnit starta träningen igen efter semestern och så hunnit få en kass mage nu denna veckan så jag inte kan träna nu denna vecka. Har tänkt i banorna att byta ut frukost och mellanmål mot shakes eller soppor av något slag och bara äta mer riktig mat vid lunch. Håller på och bankar in det i huvudet så får vi se vad som händer. Har dragit ned på godis- och kakintaget efter semestern och är nog till och med en del redigare än vad jag var innan. Däremot är jag en njutningsmänniska så helt och hållet bantning och sånt skit funkar inte på mig. Mina tankar går mer i att minska magsäcken litegrann med hjälp av soppor och ett vanligt mål mat, sedan ändå kunna äta gott på helg och träna mer än innan. Höja från två-tre timmar till fyra-sex timmar i veckan. Det är fullt möjligt. Men gud, att man ska börja nojja. Jag har ju länge velat komma i form, men det har främst inneburit att skaffa sundare livsvanor gällande träning vilket jag lyckats med och att på så vis öka kondition, ryggstyrka och känna att jag får mer energi. Men nu känner jag att det även handlar en hel del om vikten faktiskt, det kanske det gjort innan med utan att jag helt velat erkänna det. Dock inte i relation till bröllopet som ska äga rum utan redan innan de planerna. Nu har jag mer ett mål att sikta på. Jag tänker dock inte stressa ihjäl mig, det som sker det sker. Jag försöker ta min nojja med någorlunda ro. Fast lite hispig har jag blivit på sätt och vis. Det kanske är normalt, vad vet jag - jag har ju inte gift mig förut....
Kommentarer
Trackback
