Ohemlig Fru

Det har varit ett par mörka dagar för mig det senaste. Jag har blivit uppsagd från stället jag jobbar på av min chef, men skälen till uppsägning är inte nog och mitt anställningsavtal innehåller minst trippelfel. Jag har dock varit i kontakt med facket, de tror inte att jag ska behöva vara orolig för som det låter och verkar så är den här uppsägningen ogiltig. Det gör ju så att några orosmoln skingras eller blir mer ljusa och fluffiga igen. Jag har möte med facket på måndag. Men fortfarande, jag har inte arbetat mer än ca fem månader på det här stället, känns sjukt jobbigt att behöva ta sånt här nu, ställa sig emot chefens bild av saken liksom. Men å andra sidan, jag bryr mig ju desto mer om mina kollegors åsikter och min egen bild av arbetet och verksamheten - ingen av dessa bilder överensstämmer med chefens bild av saken. Så, vad har jag att förlora? Jag har fått sparken, även om till och med den biten är ogiltig då den skedde muntligt - det hela kan ändå inte bli så himla mycket värre. Som det är nu kan jag ju utgå från att jag förlorat mitt jobb och i stället nu då får försöka att vinna det tillbaka. Jag har stöd från min fästmans pappa och fästmans faster liksom av kollegor och fästmannen själv. Facket står bakom mig efter att jag förklarat vad som hänt, hur uppsägningen skett och vilka skäl chefen angett för det hela. Så de här mörka orosmolnen är betydligt mindre mörka i dag än vad de var i torsdags när jag fick beskedet. Men ändå, de finns där. För i mitt värsta scenario har min chef hittat något kryphål som inte jag sett, trots att ha läst på allt om alla lagar och regler för mig i enlighet med det anställningsavtal jag har. I så fall blir jag ju av med mitt jobb, mitt älskade jobb där jag trivs som fisken i vattnet. Det får bara inte hända.

Självklart blixtrar ju även planerna om bröllop förbi mina ögon. Om jag får sparken, hur löser vi ett bröllop ekonomiskt? Har sparat ihop runt 18 000 inför det nu, men det räcker ju inte jättelångt. Klänning för runt 4000 kr, skjorta, slips etc. till fästmannen, mat till alla (eller får det bli picknick-fest i alla fall tro?), tårta, nattamat, frukost, smink, hårprodukter, ringar, presenter till de som hjälper till (brudtärnor, de som lånar ut huset, bestman) - ja alltså, allt har flashat förbi de senaste dagarna. Fästmannen har själv blivit av med sitt jobb under våren på grund av nedskärningar, jobbar sommaren ut och sedan ska han förhoppningsvis plugga på heltid. Så som det såg ut så hade vi alltså i vilket fall som fått leva på en lön och ett studielån + studiestöd. Om jag förlorar jobbet nu blir det väldigt mycket tuffare att klara vardagen och även att klara ett bröllop. Även ifall vi inte har någon kostnad för lokal, musik, bröllopsnatt eller bröllopsresa. Förhoppningsvis ska det gå ändå, vi har ju en grund i alla fall - står inte helt utan sparkonto för bröllopet. Men behöver ju kunna spara undan minst lika mycket till för att det hela ska kännas som om det kan gå vägen....
Så det är lite ovisst nu det hela, fast jag ser med hopp på det hela trots att det även i bröllopstankarna finns mörka orosmoln. På något sätt löser vi det här, blir starkare och går vidare som ett lyckligt, gift par. Så är det bara, så måste det bli...